Får mig att le

Vet inte om man måste vara uppvuxen i skogen för att uppskatta sådan musik men det är något med den här låten från Stiftelsen. Jag börjar oundvikligen att le och göra passande men ocharmiga dansmoves. Det var Jane( Jan-e) på jobbet som spelade den på jobbet en dag och sedan dess har den legat fastetsad i bakhuvet. Har inte lyssnat på den på länge nu men började igen nu för någon dag sedan. Den är så jäkla härlig, det är min morgonrutin just nu :]
 
Stiftelsen – Vart jag än går
 
Góa gubbar!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0