Fick domen idag, 6 veckor till på kryckor. Ge mig ett nåd skott i nacken eller nått, sorgen går inte att beskriva. Hade sett så himmla mkt fram emot att ta av gipshelvettet och slippa kryckorna, få tillbaka vardagen men icket. Jävligt depp just nu, att jag kanske behöva gå på kryckor på balen känns ju inte heller speciellt lockande. Inte så glad atm.

En ljusglimten under dagen var iaf en trevlig fikastund som fick en att tänka på annat än fuckad fot som borde straffas m aputation, fast det hade ju inte direkt förbättrat läget haha. Nu ska jag gå ock skrika ut lite frustration i en kudde, godnatt!
 
Bjussar på lite bilder på min olycksdrabbade fot hos bendoktorn, haha är så komiskt när man får se vad som är kvar av min vad... 

*Varning för starka bilder*